Varför älskar vi cozy crime?

Det händer något särskilt när man öppnar en bok där mordgåtor möter mysiga miljöer. Cozy crime, eller mysdeckare på svenska, har under de senaste åren blivit en av de mest älskade genrerna i både Sverige och världen. Men vad är det egentligen som gör att vi dras till berättelser där mord och mysterier samsas med te, stickning och charmiga småstäder?

Trygghet i det kusliga

Till skillnad från hårdkokta thrillers och blodiga kriminalromaner utspelar sig cozy crime i miljöer som känns trygga. Läsaren får följa amatördetektiver, pensionärer, bokhandlare eller lärare som löser mysterier i små samhällen eller lantliga miljöer. Det farliga balanseras hela tiden av det vardagliga. En katt i knät, en kopp te på bordet och en vänskap som växer blir en naturlig del av berättelsen.

Ofta förläggs handlingen till småstäder eller idylliska platser där alla känner alla. I Sverige har till exempel Anna Ihrén skapat mordgåtor i skärgårdsmiljö och Lina Areklew använder Höga kusten som kuliss för sina berättelser. Trygghet blandas här med det kusliga på ett sätt som gör att vi både kan känna oss hemma och nyfikna.

Karaktärer man vill umgås med

En annan hemlighet bakom genrens popularitet är karaktärerna. I cozy crime vill vi inte bara veta vem som är skyldig. Vi vill också återvända till människorna i byn eller det lilla samhället. Det är ofta relationerna och humorn som gör att vi längtar efter nästa bok i serien.

I svenska exempel som Christoffer Holsts lättsamma deckare blandas mordgåtor med kärlek, vänskap och en rejäl dos humor. I Marie Bengts historiska pusseldeckare blir huvudpersonerna nästan lika viktiga som själva mysteriet. Som läsare vill vi umgås med dem igen och igen.

En sorts verklighetsflykt

I en tid som kan kännas orolig blir cozy crime en perfekt verklighetsflykt. Här får vi spänning, men i lagom dos. Vi vet att det kommer att finnas en lösning, att rättvisan skipas och att allt till slut återgår till det trygga.

Det här gäller både internationella succéer och svenska mysdeckare. När vi öppnar en bok av Richard Osman, Anna Ihrén eller Christoffer Holst vet vi att vi får följa en resa mot klarhet och ordning, även om vägen dit kantas av hemligheter och överraskningar.

Från Miss Marple till Torsdagsmordklubben

Genren har sina rötter hos Agatha Christies Miss Marple, den skarpsinniga damen i byn St Mary Mead. Sedan dess har många författare följt i hennes fotspår. I dag har cozy crime fått en renässans, inte minst genom Richard Osmans serie Torsdagsmordklubben som erövrat både svenska och internationella topplistor.

Men cozy crime lever också starkt i Sverige. Marie Bengts skriver pusseldeckare i klassisk anda med en kvinnlig amatördetektiv i centrum. Christoffer Holst blandar deckargåtor med romantik och feelgood. På senare år har fler svenska författare börjat utforska genren, vilket visar att mysdeckaren har fått en självklar plats även i vår samtida bokvärld.

Varför just nu?

Att cozy crime blivit så populärt hänger också ihop med vår tid. När vardagen känns osäker vill vi ha berättelser som kombinerar det spännande med det trygga. Vi söker gemenskap, humor och igenkänning, samtidigt som vi får njuta av en lagom dos spänning.

Det är kanske därför både Richard Osmans engelska pensionärer och Christoffer Holsts svenska karaktärer har fått så många trogna läsare. De bjuder på igenkänning, skratt och mysterier i en kombination som är svår att motstå.

---

✨ Vill du själv upptäcka cozy crime? På Lilla Bokerian lyfter vi gärna fram böcker som kombinerar värme och mysterier i våra vuxenboxar.

Är du nyfiken på våra aktuella bokboxar? Läs mer här